Bevaka gärna, men inte mig
I en undersökning som presenterats i dagarna säger svenska folket ja till ökad bevakinng i samhällets för att stävja brott. När det gäller terrorbrott är en stor majoritet för ökad bevakning, och endast en lite del är emot. Sen kommer vi till skattebrott och där minskar andelen som är för ökade insatser. Bara en minoritet är för ökad bevakning när det gäller fortkörning. Min slutsats blir då att folk gärna ser ökad övervakning av de brott som de själva inte kan tänka sig att genomföra. Terrorbrott är otänkbart för de flesta, så de som sysslar med sånt kan gärna bevakas hårdare och åka fast. När det kommer till skattebrott så är det fler som kan tänka sig att fiffla lite, så det är inte så viktigt att bevakningen skärps. Till sist gäller det fortkörning, nåt som de flesta gjort nån gång, och då är det inte alls viktigt att polisen har resurser att bekämpa det här brottet. Folk har alltså inget emot ökad bevakning i kampen mot brott, så länge det inte gäller dem själva. Jag trodde att USA:s galna kamp mot terrorismen skulle avskräcka folk till att se samma utveckling här i Sverige, men så verkar det inte vara.
Det känns ju ganska självklart. Så skulle jag också resonera om jag gjorde något brottsligt.
Fast sen är det ju också skillnad på metoderna för att jaga brottslingarna.
Det finns ju inte så många moraliska aspekter på att ha fler hastighetskontroller. Ingen skulle nog i detta skede hävda sådana hotar individens integritet. Så är dock fallet vad gäller buggning och e-bevakning.
Så jag vet inte om jämförelsen är så klockren.
Men då borde ju fler vara för hastighetskontroller, eftersom det är okontroversiellt. Och fler vara mot integritetskränkande bevakning.
”Enligt undersökningen kan 77 procent acceptera att oskyldiga personers integritet kränks i samband med att polisen
Haha, ser nu att du ändrat inlägget sen jag kommenterade och att min kommentar kan verka tycka att brottslingar skiter i kopplingen till USA och terrorism… Det har jag inga belägg för…