Nyss var det kongress

Förra veckan var det kongres här i Götebrog, och jag gjorde kongressens dagliga tidning tillsammans med Anton och Jessica. Det var verkligen slitigt, men vi fick ut fyra nummer och sammanlagt 60 sidor tidning. Vi jobbade till tre, fyra på nätterna (utom sista dagen då tidningen var klar klockan ett). Jag hann inte vara med på några aktiviteter eller bara hänga i nattkaféet, utan jobbade hela tiden. Det känns ganska trist att liksom ha missat hela kongressen, fastän vi var på plats hela tiden. Jag hann inte heller se UNF:s förhandlingslokal, eller ens läsa all text i tidningen som vi själva gjorde. Men det mest tråkiga är ändå allt folk som jag inte hann umgås med, eftersom det är en av de bästa grejerna med kongressen. Hur som helst är det kul att göra kongresstidning, men man behöver vara fler än tre. Vi försökte skriva om både det som var bra och det som var dåligt på kongressen, och vi fick många glada tillrop. Men det fanns också några som inte uppskattade det alls. Jag skrev till exempel så här om nattkaféet. ”Nattcaféet är navet på en kongress. Det är dit man längtar hela dagarna. Vi hälsade på en kväll för att se vad som hände och vilka som var där. Just för kvällen var det gott om dans bland borden. Det började med folklekar, och här kom redaktionens fördomar på skam, för det var många yngre som ville vara med och testa. När det sen var dags för hiphop och flamenco var det dessvärre mest yngre som ville vara med. De som inte dansade fikade gott och kön till försäljningen ville aldrig ta slut. Tyvärr är ljussättningen i caféet ganska omysig, men annars funkar lokalerna bra med flera olika rum. Här träffades gamla och nya vänner för att prata om dåtid och framtid. Lite mysigare möblemang kan man också önska sig. Det finns bara en enda soffa på hela caféet, och de som lyckats lägga beslag på den flyttar sig inte i första taget. När det gäller sortimentet är de veganer som Kongress-Revyn pratat med lyriska över det breda utbudet. Här får caféet en stor eloge. Tedrickarna däremot är mycket upprörda. Det finns bara påste, och kongressräven Åsa Hagelstedt tog helt sonika med sig eget te och köpte tevattnet på plats. Totalt sett är ändå nattcaféet en stor framgång, som trots att det ligger avsides lyckas locka mycket folk.” Funktionärerna i nattkaféet blev så upprörda över att jag även skrev om det som inte var perfekt, och de vägrade därefter att sälja tidningen. Jag tycker att IOGT-NTO lider av en konfilkträdsla. Man ska helst bara tycka att allt är mysigt och bra, och inte ifrågasätta något alls. Man måste våga ifrågasätta det man inte gillar. Som till exempel de här kongresserna. Jag är inte alls imponerad. Det var långa avstånd mellan olika delar, och skyltningen var helt obefintligt. Jag hörde ett rykte som sa att Svenska Mässan förbjuder all skyltning på deras område, men jag vet inte om det stämmer. Om det är så är det helt sjukt. Vi borde dessutom ha lärt oss läxan att inte hålla till på stora mässkomplex efter Elmia 2003. På torsdagen vaknade jag med rejält ont i halsen, men det var bara att jobba på. Bafucin hjälpte hyfsat. Sen blev halsen bättre, men febern hängde kvar. Efter att vi hade städat ur redaktionsrummet på lördagen åkte jag hem för att lämna mina grejer. Jag tänkte vila lite innan avslutningen, men somnade på soffan och missade hela spektaklet. Det enda tillfället på hela kongressen som jag hade att bara umgås med folk. Nästa kongress hålls 2011 i Åre. Vi får se vad som händer då. Jag har hört rykten om att vi ska hålla till i stans största och flashigaste konferenslokaler … Till sist: Grattis till Pierre Andersson, som blir ny chefredaktör på Accent vid årsskiftet. Det kommer att bli grymt. Och grattis till Anna Carlstedt (IOGT-NTO:s första kvinnliga ordförande) och Vidar Aronsson (ny ordförande i UNF). Och så till Elin Lundgren som blir generalsekreterare för UNF.