EM är över
Så är EM över efter en spännande vecka. Höjdhoppsfinalerna för både damer och herrar var det mest nervpirrande jag har sett på länge. Det gick väldigt bra för våra svenska kämpar, med sex medaljer och tre guld. Hade alla fått vara skadefria kanske det hade blivit mer. Roligast: Susanna Kallurs guld på 100 m häck. Hon är en sån härlig person, och det var verkligen kul att hon vann (ni som var observanta kanske såg att hon kramade om GT-ingenjören Klas Aspling på läktaren efter guldet). Och så Merlene Ottey som har fyllt 47 år men fortfarande tävlar. Hon sprang 100 m på 11.41. Det är inte illa! Tråkigast: Att Stefan Holm inte tog guldet. Jag bara hoppas att han kommer tillbaka och får en bra säsong. Och så Kajsa Bergqvist som också blev utan guld. Och så är maraton rätt trist också.
Vi är rätt överens. Sannas guld var EM:s i särklass roligaste ögonblick. Även Wissmans silver var otroligt häftigt.
Fan att jag missade Klas Aspling. Honom borde man ju känna igen…
Och så tycker jag det var dåligt att Dwain Chambers fick vara med i EM efter sin dopingavstängning.
Ja, protesten från Dwains kollega i stafetten var schysst.
Jag håller Wissmans silver högst, tror jag. Fast jag ska inte upprepa vad jag skrev till Anton, det var inte så PK, men man kan väl i alla fall konstatera att Wissman stack ut lite ur finalfältet.
Det var kul att han fick ett silver. Men det är ju bara i ett europamästerkap han kan klara det.