Måndag 25/11

I går var det Vita Huset som vanligt på måndagar. Vilken tokigt bra serie det är! Förra måndagen när jag kom hem halv tio och skulle kolla på det, så funkade inte tv:n. Tv:n var ju inte trasig, men alla kanaler var bara myrornas krig. Men katastrof var det likväl! Det är ju den enda serien jag verkligen följer. Visst, jag ser gärna på tv och har en del serier jag kollar på. Men Vita Huset får man bara inte missa. Såg Studio Pop på SVT2 i helgen. Jonas Leksell var programledare. Jag vet inte om han alltid är det eller om det bara var ett tillfälligt inhopp, men bra var det. Han funkar lika bra när det gäller barnprogram som program för en lite äldre publik. Mycket tv blir det idag, men ett till program ska jag ta upp. Nämligen Solo där Frank och Simon Ådahl var gäster. Frank kan verkligen sjunga! Men de pratade också om sin gudstro. Sånt klarar jag inte riktigt av. Det är som att folk inte kan inse att de betyder nåt, att de kan göra skillnad utan någon gud. Det är ju det tro går ut på. Att ge mening åt ett liv som annars inte skulle ha nån mening. Det är sorgligt att folk inte kan vara så starka i sig själva, sorgligt att de behöver nåt att tro på som ger dem den styrkan. Förlåt, mina vänner, om jag trampar på några tår. Men jag säger som nån har sagt, jag minns inte vem: ”Om Gud är så fåfäng att jag måste tillbe honom för att han ska tycka om mig, då kan det vara.” Nåt sånt var det i alla fall. Om det nu finns nån gud.