I morgon och fram till torsdag har vi personalsamling på jobbet. Vi ska åka finlandsbåt, och jag känner mig ganska opeppad (det kanske har framgått tidigare). Men jag ska i alla fall hålla i ett par pass och prata om UNF:s informationsarbete, nya grafiska profilen och hur den används. Det blir liksom min sista insats på det planet. Jag är lite bitter just nu över att min tjänst inte har utlysts än. Jag sa upp mig med hyfsat god marginal (två månader) och hoppades att man skulle hinna anställa nån ny innan jag försvann, så att jag skulle kunna göra en bra överlämning. Men av det blev intet. Förbundsstyrelsen har ännu inte bestämt sig för om tjänsten ska se ut som den gör i dag eller ändra om i den. Om innehållet ska ändras berör det min tjänst och redaktören för Motdrag eftersom jag redigerar tidningen i dag. Men förbundsstyrelsen har, som vanligt, inte pratat med oss som är anställda. Fråga inte hur det funkar i dag och vad vi tror om möjliga förändringar. Fråga inte hur vi löser det på bästa sätt. Fråga inte de som jobbar med det. I dag fick jag och resten av kansliet skriva arbetsbeskrivningar för våra egna tjänster, så att förbundsstyrelsen ska veta vad vi gör inför eventuella omstruktureringar. Undrar vad det är de egentligen diskuterar. I sommar ska jag för övrigt vara ordförande på UNF:s kongress. Det ser jag fram emot!