Helgen har jag tillbringat i Göteborg. Jag åkte ner i fredags, och kom hem i dag. Det här var verkligen helgen då våren kom. Fantastiskt skönt! Men det började inte så bra. I fredags gick jag och Anders på bio och såg The Last King of Scotland. Efter ungefär halva filmen var jag tvungen att gå ut eftersom jag mådde illa. Sen satt jag utanför under resten av filmen, och just som den tog slut så började jag må bättre. Typiskt. I går hade jag och Marcus möte om konceptet för deltagande på sommarens festivaler runt om i landet. (Towe var tyvärr sjuk.) Vi har nog fått ihop nåt som kan bli riktigt bra, men det kräver att vi samlar ett gäng UNF:are och tar studiobilder på dem. Så vi ringde runt och drog ihop ett litet gäng som kan vara med om två veckor. Om en månad ska nämligen allt vara klart att tryckas. Det kan nog bli bra. På kvällen hade Marcus födelsedagsfest och vi fixade ihop tacos. Smaskigt blev det! Sen fortsatte vi till Greenwich och satt där och fikade tills alla egentligen var för trötta. Men trevligt var det. Och det passade ju bra inför en dag då vi gick över till sommartid.
Till sist några ord om våren. Någon som vet vem som har skrivit?
”I tystnaden nedanför klippan, i trädens skugga, låg isen ännu kvar. Över allt annat sken solen och värmde grått till grönt. Det tycktes som att solen sken parallellt med jorden, bara några meter upp. För just i dag var jorden platt. Där fanns bara jord och ljus. Och träd som växte rakt upp emellan dem. De bredde ut sina vårrusiga grenar och ändå var allt så stilla. Betonghusen stod där med sin vintriga orubblighet. Solen gav sitt allt. Och till sist smälte också den sista isen.”