Nio mil i fädrens spår

I lördags var det så äntligen dags för Vasastafetten. Vi hade lyckats få ihop ett lag med tio personer som skulle springa de nio milen mellan Sälen och Mora. De tio delsträckorna varierade mellan 4,4 km upp till 15 km.

Det blev en riktigt kul helg med massor av bra folk. Vi lyckades dessutom slå den tid vi räknat med att klara, nämligen åtta timmar. Vår sluttid blev 7.49.22, vilket gav oss en 99:e plats av 277 lag i mix-klassen.

Tyvärr regnade det hela tiden. Det regnade hela fredagen när vi körde upp till Mora och det regnade hela lördagen när vi sprang. Men kul var det ändå.

Jag sprang mina 11,6 km på 1.01.38. Egentligen hade jag väl räknat med att springa lite fortare, men jag plockade i alla fall nio placeringar under min löpning. Dessutom var banan svårare än jag hade räknat med. Det stora problemet var all löpning över myrar. För att kunna ta sig fram där var man tvungen att springa på spångar, ibland inte bredare än en bräda. Bara 100–200 meter efter starten på min sträcka lyckades jag trampa rakt ner i myren och fastnade. Jag fick stå där och dra loss mitt ena ben igen. Som tur var kom ingen annan löpare efter mig just då. Men sen var det bara att köra i leran och regnet. Det stora problemet med spångarna var ändå att det inte gick att komma förbi långsamma löpare utan det vara bara att ligga bakom tills det kom en möjlighet att springa förbi.

Hur som helst var det kul, och nästa år kör vi igen. Nu vet vi dessutom hur det funkar rent praktiskt. Får vi bara lite solsken så kommer det att bli helt fantastiskt. Då satsar vi på en tid under 7,5 timmar.

På lördag blir det Midnattsloppet. En mil mitt i stan och jag satsar på under 45 minuter.

Du gillar kanske också...

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.